:

TIDIGARE ARTIKLAR 2008:
29 juli 2009:Storsjöyran, St.Olavsfestivalen och hur...
24 juni 2009: Ett Kinderegg, tack !

17 juni 2009: Iran, Media & Omamas önskedröm

4 juni 2009: Fördärva ungdomen! Gör pirater av dom!

20 maj 2009: In med Piraterna

13 februari 2009: Strutsernas paradis

LÖRDAG 31 JULI 2009:
LOTTA PÅ BRÅKMAKARGATAN, DEN DÖDA
DEBATTEN OCH SYMBOLERNAS SPRÅK

När det tas upp en debatt om fattigdomsbegreppet i Studio Ett, blir vi lite hoppfulla.
Sedan blir vi bara irriterade på Studio Ett. Att överhuvud lyfta fram en sådan låtsasdebatt!
Som i stort bara visar sig vara Lotta Gröning, i ett förtvivlad försök på att göra sig hörd i sin nya roll som socialdemokratiskt språkrör på en liberal kvällstidning.
I sin krönika i Expressen den 25 juli, och i sin twitterspalt, eller vad det skall kallas, förvånar sig Lotta Gröning över en rapport från socialstyrelsen.
Hennes förvåning stöds av flera Expressenreportage från ”verkligheten”.
Hon drömmer sig tillbaks med Per Albins ord, och i vilket tillstånd det sätter henne i, vill vi helst inte veta något om. Hon försöker antyda, antagligen fortsatt i detta tillstånd, att dagens regeringspolitiker helst vill skeppa socialbidragstagare till en öde ö.

Det är hela storyn, i korta drag, backad upp av dessa hopplösa reportage som bara en rubrikhungrig tidningsredaktion kan hitta på. Efteråt följer alla dessa kommentarer, som alla webtidningar i dag har inbakat i sin tidningsmall. Missyttringar, i likhet med det man får sig serverat i Ring P1.
Säkert en samhällsnyttig funktion, men debatt är det ju inte.
Debatt blir det först når en annan går i svaromål, och det gör Håkan Boström, ledarskribent i DN.
En tidning i samma koncern som Expressen.
Håkan Boström skriver bara kort, som om han är tillsagd att skriva för att skapa liv i nåt Socialdemokratisk valkamp, eller kanske väcka en läsarstorm mot den motsatta sidans och regeringens politik?
Så hur i hela friden kommer detta att hamna i Studio Ett ?
Där det blir ett lättsamt, dumt forum för Lotta och hennes kamp för det folkhem som försvann för länge sedan.
Det hela höres mycket arrangerat ut.
Kanske får Studio Ett bidrag för att en socialdemokratisk röst är med i programmet..?
(Vi vet ju att TV är ett utdöande medium, men radio..?? Studio Ett..?!)

För ingen kan väl för ett ögonblick ta Lotta Gröning allvarligt när hon ställer sig bak reportage om fattigdom i Expressen.
Som handlar om inte att ha råd med märkesjeans och om att inte ha pengar att åka på semester för?
”Använde barnbidraget till hyran” lyder en rubrik...?!
Man tar sig för pannan. Hur många tusen hemlösa skulle det inte ha varit om inte barnbidraget funnits?
Har Lotta Gröning fått alzheimer, frågar vi oss?
För vi har följt hela Lotta Grönings karriär, och vet att hon var vid nåt slags medvetande under hela nittiotalet.

Nej, självklart har hon inte alzheimer.
Hon snuddar faktisk vid fattigdomsbegreppet på riktigt i en artikel, men så plötsligt böjer det av och blir något som Alliansen har skapat.
Vi kommer fram till att det måste vara hennes ungdomskampanj, för yngre, potentiella sossar som inte kommer ihåg 90-talet. Och alla som förträngt det.
Som inte vet hur socialdemokraterna friskt skar ned på välfärdssystemet.
Som inte förstår att Alliansen bara har fortsatt det som socialdemokraterna påbörjat, men inte hann med. Alt under täckmanteln ekonomisk kris, valutaspekulation, marknaden m.m.
Det har faktiskt varit kris förut. (Hela Göran Persson var en stor kris)

Den fattigdom man hittar idag, och som Lotta Gröning inte nämner, kunde socialdemokraterna byggt bort under nittiotalet. Men istället gjorde de tvärt om, eller i de flesta fall, ingenting.
Håkan Boström försöker försiktigt antyda det i sitt svar, mellan raderna.
Men en riktig debatt kan vi ju inte ha. Han tillåts väl inte ta i för hårt, och ta bort glansen från sin kollega som i kontoret bredvid, nästan, är på fälttåg med sitt rödgröna budskap.
Sånt blir det ju inte rubriker av, bara pinsam tystnad.

Om du bara hittade en annan vinkling på din valkampanj, Lotta Gröning.
För din trovärdighets skuld, den du har kvar, vill säga.
Om man skall uttala sig om fattigdom i Sverige, måste man nästan ha varit med lite.
Rubriken på din krönika borde du också byta ut.
”Om politik, maktlöshet och morgondagen”...??
Vi kan inte se att du har någon större insikt i någon av de begreppen, där du sitter...
Om du inte uppfunnit en helt ny och okänd ideologi, som stämmer överens båda med Expressen och Socialdemokraterna, förstås.
Det duger inte att åka ut, iklädd något som inte ser ut som märkeskläder, och fråga hur folk mår.
Inte när man sitter och är gott betald av en koncern, som är en symbol för något som inte direkt har påverkad samhället i positiv riktning...ur de fattigas synpunkt.
Det krävs lite mera markkontakt.
I vår redaktion umgås vi nog med slashasar, latmaskar, bidragskonstnärer, alkisar, ensamma mödrar och annat löst folk, för att veta precis vad vi pratar om. Förutom att vara fattiga själv förstås.
Debatter vet vi också mycket om.
Vi har letat efter den i tidningarna i många år, men tyvärr.
Vi hittar bara skendebatter som den här.
På tiden att vi nu äntligen etablerar oss i Stockholm!
Och känner makten på pulsen. Vi hörs från Stockholm!


Thell


(Lotta Gröning, till höger ute ur bild)

up


Nytt torg! Ny horisont!

ONSDAG 29 JULI 2009:

Storsjöyran, St.Olavsfestivalen och
hur en slipsten skall dras...

Vi gratulerar Östersund med högtiden Storsjöyran. I sanning en julhelg för många Jämtar.Vi gratulerar också med nytt torg, minsann !
Som invandrad norsk klarade jag aldrig av vissa av de svenska riterna. Som midsommar,
sista april firandet, eller Storsjöyran. Festivaler har aldrig varit min starka sida, får jag väl tillägga, och jag skall sluta kritisera denna Östersunds stolthet och bara önska de lycka till.
Vädret ser ut att blir bra, och Yran är en sådan festival, som nästan alltid har vädret på sin sida.
I Trondheim är det St.Olav Festival. Den är inte alls att jämföra med Storsjöyran. Det är en festval för en mer mogen publik, med mycket klassisk musik och jazz. Mer lämpad för strövande poeter som vill leta guldkorn utan stress och kravallstaket.
St. Olavsfestivalen sträcker sig över en vecka och med konserter lite överallt i stan.
Förra året fick jag med mig några underbara konsertupplevelser under St.Olav, och jag hoppas det sker i år också, då jag tänker stanna här och inte irritera Jämtarna med min närvaro.
Men mitt kusinbarn spelar på Yran i år, så passa er jävla noga, det kan lätt bli ett norskt Big Bang för hela slanten, i min frånvaro !

I Trondheim har svin-influensan blivit ett lika tacksamt ämne i nyhetstorkan som i Sverige, verkar det som, och på apoteken här är desinfekterings-medlen slut..??!!
Jag är spänd på hur det kommer att se ut i Stockholm när jag kommer dit om fjorton dagar.
För jag lämnar nu min hemby för Sveriges huvudstad. Det blev svårt att sitta här och skriva på svenska. Och för nära till de minnen jag tänkte skriva om.
I Stockholm finns minnen knutna till den gång jag var ung och vi fick ständiga kulturella kickar från svensk film, teater och musik.
Trots alla mina år i Jämtland, och Republikens skämt med med 08'or att göra, blev aldrig mina positiva bilder om Stockholm förstörda. Ännu älskar jag Stockholmsdialekten och ser fram emot att erövra huvudstaden på mitt osynliga sätt.

En fantastisk sak hände i Östersund denna veckan! Ett gäng ungdomar ockuperade ett hus som stått tomt i lång tid, kunde Länstidningen förkunna. Det var på tiden, tänkte jag!
Yes, lite upproriska takter äntligen!
Den svåra bostadssituationen var en av orsakerna till att jag flyttade därifrån. Många med mig har förbannat bostadsbolagens nålsöga för nya hyresgäster. Och svurit över den allmänna bristen på lediga lägenheter och en allmän usel lokal bostadspolitik
Här tog några ungdomar saken i egna händer, och på en bild såg jag till och med en anarkistflagga, som hängde ut genom ett fönster.
Dom till min förvåning när jag får se en kommentar till artikeln, där Moderaternas representant i Jämtland kommer till ungdomarnas försvar, och skriver som om Moderaterna är alla husockupanters stora beskyddare!
Jag skrattar högt, men skrattet fastnar lite i halsen då jag får veta mer om denna så kallade ockupationen. Den skedde nämligen i överensstämmelse med bostadsbolaget som äger fastigheten, och var planerat som en aktion på 24 timmar. Även polisen var på besök och så till att ungdomarna hade ordning på torpet.
Kanske bjöds de på bullar och kaffe, sponsrad av Moderata Paritet..??
Vi har drogfritt, och alkohol är förbjudet, uttalade sig en representant för aktionen?!
Kanske rökfritt också..??!! Av och till förfäras man över ungdomen!
För inte att snacka om på vilket sätt dessa ungdomar drar anarkistflaggan ner i skiten!
Skäms på er!
Vi skall skicka upp en aktionsgrupp från AFA, och visa er hur en slipsten skall dras!



Vi måste hjälpa undomar bort från utanförskapet, säger moderaten Pär Jonsson (M) (för mamma)


PapaFahr

up


ONSDAG 24 JUNI 2009:
ETT KINDEREGG, TACK !
Jovars, vi tycker också det är bra att Saab blir kvar i Sverige.
Vi tycker om att Norge på den här bakvägen äntligen har kommit åt en svensk industri. Det var ett smart drag. Ingen förväntade en sådan affär.
Så många arga grindpojkar vid varje svensk industri som säljs, och lika många snåla Peer Gynt som bara vill ha det så billigt som möjligt.
Men ha inga söta drömmar om ett levande Trollhättan, industrilokaler fullt med alla arbetare som jobbat där i alla sina år. Om några år har hela produktionen flyttats till ett garage på Hamar och till Säffle, där kunder kan beställa en Saab som går i 280 knyck och har en motor som kan lyfta en Boing 737. Så blir det bara.
Vi har haft en Saab 99 här på redaktionen. Vi glömmer det aldrig.
Efter att ha skickat Thell på socialen med två sjuka barn som grät hela tiden, fick vi 15 000 för att handla en Saab 99, 85 års modell och vi hade plötsligt en firmabil.
Nu är det läget för att skicka Thell till socialen igen, efter den fruktansvärda artikeln om Iran den 16 juni, som vi fick otroligt mycket kritik för.
Mest hotbrev faktiskt, om att flytta hela tidningen till en avlägsen plats i Iran och inte visa oss i Sverige på ganska många år.
Nu tvingas jag, en stackar poet och seriöst arbetande författare på en lusen författarlön, rycka in och göra en analys av affären med Koenigsegg. Alla svåra minnen om vår Saab 99 kommer som på beställning, vältrande över mig och det är svårt att upparbeta några nationella känslor över detta bilmärke.
De som bytt något under huven på en Saab 99 vet vad jag pratar om !
Trots att jag är mera svensk än norsk, mycket mera svensk än Thell, en särskild andra hands svensk, som bara smitit över gränsen och rullat runt på en räkmacka av ord.
För oss som var närmare ett banklån för ett Kinderegg, är även dagens nya Saab som ett Koenigsegg att räkna. Snygga är dom och bra reklam i TV har dom alltid haft.
Nu får dom de ägarna som de alltid drömt om.
Ägare som inte är blyga för att begära en fruktansvärd överpris.
Och sanna mina ord; Saab kommer att bli den mest exklusiva bilen i världen, inte snack om saken.
Men Trollhättan...? Glöm det ! De som köper morgondagen Saab, vill inte stå i en korsning och se en likadan bil köra förbi på grönt ljus, medan de står och trycker sin hemska maskin ner för rött !
Man kan säga att det är straffet för att vi inte tidigare insåg det potentiella av denna vackra bil för länge sedan och stoppade utförsäljningen till GM.
Nu är det bye, bye, Saab. Med gnisslande tänder skall svensken se hur Saab blir en halvnorsk, svindyr bil, som de aldrig får råd att köpa.
Ett Kinderegg tack !

PapaFahr

up

TIRSDAG 16 JUNI 2009:
IRAN, MEDIA & OBAMAS ÖNSKEDRÖM
Jag kommer ihåg då jag bodde i Kirkenes, Finnmark, längst norr i Norge, på början av 80-talet.
Jag jobbade som fiskare, sedan som gruvarbetare.
Då var det mycket populärt att åka till Murmansk och ta med sig jeans och andra västerländska prylar och byta mot sprit och billiga ryska souvenirer.
Jag tyckte redan då att det var osmakligt och jag har ännu inte varit i Murmansk.
Nu har de ”allt” i Murmansk; jeans, musik och en slags demokrati.
Efter västerländska mått för snäva och diktatoriska förstås.
Nu åker norrmännen till Sverige och handlar billigt. Utan att ta med glaspärlor till infödingarna, men attityderna är inte att ta miste på. Stöddiga är de med sin överlägsna valuta och sin enorma oljefond i ryggen. Jag är ju själv norsk, men tycker fortsatt illa om att ”hjälpa” länder på det sättet.
Att grannländer som Norge och Sverige skall ha valutaskillnader och gränskontroller är mycket olycklig och inte värdigt det man så gärna vill kalla demokrati.

I det större perspektivet ligger Iran och blöder efter valet.
Vi vill så gärna åka dit med våra jeans och vår demokrati och frälsa landet från elände.
Vi säger till oss själva att nu när Obama är president, så måste ju Iran bli ”fritt”.
En Islamisk stat är ju inte att lita på.
Men hur är det att vara fattig och arbetande i Iran idag? Vart finns nyheterna om att fattigdomen långsamt är i färd med att bekämpas i ett av Mellan-Österns största länder?
Vad är det för krafter i Iran som vill ha öppenhet, Amerikanisering och demokrati?
Denna frihet, som de Baltiska länderna nu lider under, som Tjeckien plågas med nynazism av, och som Ukraina och andra forna Sovjetstater desperat letar efter.
Med alla tänkbara ”demokratiska” medel...
Kan det rent av vara så, att det är dom som har råd att lämna Iran för semestrar och utbildning som skriker om valfusk?
De lyckligt lottade som har parabol och Internet, som även har möjlighet att stödja alla försök på infiltration för att störta en opålitlig Islamisk stat?
Historien upprepar sig alltid och vi ser inte ut till att lära oss något.
Vi tror att ett plundrat Irak är fritt bara några år efter en katastrofal invasion, så kort är minnet.
Eller så är det inte oss det är fel på, vårt minne är kanske bra...
Men media får oss att minnas saker som inte riktig stämmer, eller hur?
Media ger oss bilder rakt in i folkhopen, dramatik är det de lever av.
Media vill ha ett uppror eller krig i direktsändning.
Det är viktigt att komma ihåg.
Vi skall också komma ihåg att Ryssland har klarat sig förvånansvärt bra från kommunism till den slags totalitära demokrati de har nu. De slår vakt om saker som de ser som viktiga för sin nationella självkänsla, utan att sälja landet billigt till en ideologi som nu skakas av enorma finansiella korruptionsskandaler.
Själv säljer vi ut allt som kan säljas, som i panik...
Media försöker intala oss att vi snart återhämtar oss.
Snart har vi återhämtat oss till nya konflikter och krig mot allt som är marknadens stora fiende. Nu är det Islam, Turkiet och Iran och Afghanistan, som måste renas, för att lyckan i vår västliga trädgård skall upprätthållas och växa.
Medan högervindarna blåser starkt i Europa. I Israel sitter den hårdaste regering på många år. Faller Iran nu, som på beställning, så är det något annat än valfusk.
Nämligen början till bygget av en ny, så kallad demokratisk korridor mellan Fjärran Östern och Europa, där västvärldens marknadskrafter kan ta spjärn mot Kina och Ryssland.
En önskedröm för USA och Obama, men tyvärr också en önskedröm för alla högerkrafter i Västvärlden.

Jag kommer ihåg de som kom berusade tillbaks från Murmansk. De hade inget att berätta om människorna där.
Ingen världens ting. Läser jag media i dag, får jag samma känsla.

Thell



up



TORSDAG 4 JUNI 2009:

FÖRDÄRVA UNGDOMEN !
GÖR PIRATER AV DOM !

Någonting är nytt!
Piratpartiet har kommit!
En ny, arg röst har trängt sig fram!
På den våg av indignation och vrede som så många svenskar känner över Alliansens råa utspel.
Kontrollen över Internet var droppen som fick många att reagera hårt.
Där de satt hemma.
Uteslutna framför datorn utan att få tag på sin sociala kontakt.
EU-valet blir plötsligt en möjlig öppning!!
Etablerade politiker i de likriktade partierna darrar aningen av skräck !
I skräck över att inte denna gången kunde glida in på sina vanliga räkmackor till en njutbar pensionstillvaro i EU-parlamentet.

Piratpartiet har inte många svar på våra existentiella frågor.
De är politiska amatörer. Lite som politiska vildar.
Men de har en kunnighet om ny kommunikation som ingen andra partier har.
De är inga rasister.
Det är svårt att vara rasist om man tror på fri kommunikation!

Så gå ut alla ungdomar i alla åldrar!
Rösta in dessa vildar i gubbträsket !
Låt oss se ett frö växa i EU-betongen!
Rösta bort alla medelålders män och kvinnor i alla andra partier!
Bort med dom bara!!
Med en ny kommunikation kan vi kanske styra Sverige in på en lite mer human färdväg!
Lita på ungdomen!
Ha tålamod!
Tro att även amatörer kan lära sig att trycka på en omröstningsknapp!

Vi vet med säkerhet att ingen av de etablerade partierna är att lita på.
Där vi befinner oss...
Där man inte kan skilja lågkonjunktur från högkonjunktur.
Där även finanskrisen är som en slags influensa man aldrig blir drabbad av.

Så gå och rösta, mina mycket trötta vänner !
Dags för en uppryckning. Dags för lite städning i leden.
Din röst är så tunn, jag vet.
Men nu skall den ta ton !!

....och i riksdagsvalet nästa år, kan du skrika av full hals !


up

ONSDAG 20 MAJ 2009:
In med Piraterna !
Valet till EU-parlamentet 2009 den 7 juni är ett mycket viktigt val.
För unga människor och alla vi som inte ser något slags hopp i de etablerade partierna.
Tack vare FRA-lagen har det uppstått en sådan blotta av de etablerades organ, som helt klart visar att det är frågan om helt könlösa varelser utan representativt värde. Vi kunde se att den etablerade stake bara var en produkt av tomt prat från en sedan länge tillskansat maktposition.
Det stod pinsamt klart för alla som vet lite om hur Internet fungerar, att deras kunskap om dagens viktigaste kommunikationsmedia var obefintligt.
Bara ignoranta och självsäkra, något som brukar känneteckna maktmänniskor i min medelålders generation.
Toppen på ignorans var Pirate Bay-målet, som bara gjorde blottan ännu större.
Men skapade en ny möjlighet i politiken: Piratpartiet.
Så vad är nu detta Piratparti?
Vi vet inte riktigt och det är mitt största argument att få unga att rösta på dom.
Vi vet att de vill skydda Internet, stoppa avlyssning och tillåta fildelning.
Det räcker.
Att de har en slick partiledare som Rickard Falkvinge som babblar om medborgarrätt är synd. I lördagsintervju med en driven radioreporter som Thomas Ramberg, kan man tro att det är någon från Sverigedemokraterna, så svamligt blir det.
Thomas Ramberg hörs förtvivlad ut.
Nu vet jag att Piratpartiet inte är några Sverigedemokrater, bara mycket oerfarna i politikens regler.
Det är något vi behöver.
Unga människor som har stor kunskap om mycket annat än politik.
Som utan respekt för de etablerade spelregler kan ta för sig.
Det är en slags kaosteori jag förespråkar.
Politiken i Sverige och Europa är i stort sätt död, och vi måste nu passa på att slänga in brandfacklor för att skapa nya ideologier och ny framtidstro. In med så många obekväma unga människor i politiken som möjligt.
Börja med EU-valet, fortsätt med en stor valseger nästa år.
Låt båda Alliansen och Socialdemokraterna hänga på gärdsgården och skämmas för att de har försvårat och mystifierat något så enkelt som politik i alla dessa år.
Kanske vi någon gång blir av med alla dessa utskott, svågerutnämningar och eviga utredningar, som vi har lurats till att tro är den enda rätta parlamentariska vägen.

Bort med politiker som Marit Paulsen, som vill förbjuda halal-slakt.
Bort med alla politiker som ser Bryssel som ett karriärlyft.
In med Piraterna !

Thell


up

 

FREDAG 13 FEBRUARI 2009:
Kultur, Carnegie och strutsernas paradis
Kulturutredningen är det heta ämnet i dagarna. Självfallet är det en floskelutredning som får alla bidragssökare,
kritiker, kolumnister och alla andra som inte kan säga vad kultur är, att darra och bäva.
Alla cementerade kulturinrättningar som är mer borgerliga och uteslutande än någon borgerlig regering,
är livrädda för att förlora makten.
Att sitta och vänta på en positiv och revolutionerande kulturpolitik i det redan eländiga kultur-Sverige är
som att hoppas på sommar i februari. Att tro att det ur den socialdemokratisk askan skall växa fram en
vacker blomma genom högerpolitiken parkettgolv är kanske lite väl optimistisk.
Vi är säkra på att den borgerliga regeringen inte har en aning om vad kultur är, eller vad de skall göra
med kulturen. De behöver den inte. De var på teater som barn och såg Rövarna i Kardemomma by
och har en kusin som misslyckats i sina studier, men som lyckades bli en rik konstnär.
Det lättaste vore att sälja ut hela skiten och det ligger mellan raderna i hela utredningen.
Vi kan förstå den önskan.
För Sveriges kulturbyråkrater har inte fått ny regering. Överallt i kultursystemet finns fortsatt en socialdemokratisk
maktstruktur som inte ändras över en regeringsperiod, och som inte frivilligt lämnar sina poster eller
hjälper till med att alliansanpassa kulturen. Snacka om remissinstanser för denna utredingen !
Tidsanpassning är annars ordet som gäller för kulturpolitiken.
Många människor måste gå i pension och en ny borgerlig förvirrad kulturmetod måste skapa
kaos, innan vi kan se en annan kulturpolitik. Ungdomen måste in och röra om.
Somliga gråter efter Mona och ber att allt skall förbli som det alltid varit.
De flesta har redan glömt hur kulturen sakta men säkert bröts ned och såldes ut, under
hela 90-talet, med början i mitten av 80-talet. Av en socialdemokratisk regering, som kastat av sig
sin ideologiska kappa mot ett glättigt marknads- och kapitalskydd.
Vi kan endast hoppas på ungdomen, och att finanskrisen skär så djupa sår i vår perfekta
samhällskropp, att kultur blir den medicin som ett folk behöver.
För det behövs ett tänkande som ligger långt bortom den grund som all svensk kultur bygger på, adel, familj och elit.
Så vi föreslår att vi börjar bygga utifrån det vi ser rasa omkring oss.
Bygg ateljéer och konsthallar i statlig regi överallt. Sälj inte ut våra konstnärer som allt annat som
redan sålts ut, och ge en minsta garantilön till de stackar jävlarna som är så "dumma" att de vill
ägna sitt liv åt konsten. Ett söndertrasad Sverige behöver alla konstnärer de kan få för att
bekämpa den depression som kommer !

Vi på denna tidning trodde väl aldrig att vi skulle behöva ta Mats O. Sundqvist i försvar.
Med sina ryggdunkare och ja-sägare omkring sig, blev han till tider väl framfusig och arrogant
under sin tid som finansman i Jämtlands Län. Vi påpekade detta många gånger.
Många var de politiker, byråkrater, journalister och köpmän som låg som små flåsande hundvalpar
runt hans fötter. Allt han sa blev lag. Det var vämjelig att se på, även på säkert avstånd.
Nu är det ingen som kommer till hans hjälp, när hans företag rasar.
Han har blivit en tacksam syndabock som skall symbolisera vår reningsprocess från finanskrisen.
Den vi här talar om är en av dessa kapitalister som alla samhällen behöver. En konstnär när det
gäller att omsätta värden och få kapital att växa. Att ingen tordes gå emot honom och visa honom
bättre till rätta i hans blinda konstnärliga iver, kan man inte lasta honom för.
Kapitalister som Mats O. Sundqvist behöver någon som säger till, och läxar upp dom, om
de försöker sätta sig som kung, eller vill bygga imperium i sitt eget län.
Att samla på pengar och värden är en gåva man måste handskas med i ödmjukhet, som alla
andra konstnärliga talanger. Ett litet samhälle kan inte ha småkungar som för oss tillbaks till
statartiden. Det finns andra sätt att använda pengar på, som kommer vanlig folk tillgodo, än
att bygga dyra skrytbyggen och göra tafatta försök på att skapa sig ett imperium.
Det hade ingen politiker ryggrad att påpeka.
Ingen vill kritisera en miljardär med stora bjudningar.
Vi tror Mats O. Sundqvist skulle ha lyssnat, faktiskt. Vi tror han kommer lyssna bättre efter det som hänt.
Att bli slaktat av Carnegie är inget skämt.
Carnegie är en samling skrivbordskapitalister som inte har en uns av talang eller konstnärlig läggning
för sund kapital. Det är ett gäng idioter, som nu har hittat en syndabock som kan
skapa rubriker de själva kan dölja sig bakom.
De har ingen aning om vad kapital är, annat än på pappret, och är en av de verkliga
syndabockarna i den svenska delen av finanskrisen.
Det är ingen tvivel hos oss om att Mats O. Sundqvist kommer att göra rätt för sig om han får
chansen. En såpass kapitalist är han, med såpass ryggrad.
De finns inte i mängder. Det är ont om kapitalister som har viljan att satsa pengar i sin hembygd
och göra så gott de kan med sina pengar.
Ännu mer ont är det om politiker, journalister och köpmän m.fl. som törs säga till, och
låter bli att korrumpera sig för att behålla makt.
De skulle skämmas för sin tystnad nu.
Man kan se hur de förtvivlad tänker hur de nu skall hitta en ny miljardär att slicka.
Carnegies ynka springpojkar är de, och vi skall komma ihåg dom när vi går runt på Stadsdel Norr i
Östersund, som är byggd på deras smicker och korruption, men som skattebetalarna nu så surt får betala
hela notan för. Tacka gudarna för att de inte fick tid att klubba genom skattekronor till
skrytbygget Björntanden på toppen av Frösön !

PS:
Om man står och ser utöver ett landskap med tusentals strutsar med huvudet i sanden,
kan man få för sig att det är Sverige, som på det här sättet försöker komma över finanskrisen.

Thell



up


MAIL TILL LEDARSIDAN


Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Futuresound of Jemtland, Sofiavägen 1A, Brunflo, Sweden. Internet e-mail: kontakt@futuresound.se Design by Futuresound of Jemtland Graphics by Multimedia Arthouse Copyright © 2005