Foto:Henrik Montomery/Fredrik Wennerlund/Patrik C. Österberg (Expressen)


TISDAGSKOMMENTAREN, 15 JANUARI 2019:


Den här veckan borde Sverige äntligen få en ny regering.
Det har tagit tid.

Politik är ett långsamt och tradigt hantverk.
Där kortsiktiga vinster måste avvärjas till varje pris, med blicken riktad över den solförgyllda horisonten av låga rentor och ekonomisk medvind.

Vi tar av oss hatten för Stefan Löfven, som varsamt och utan mycket väsen, har styrd skutan över "rås og tare", genom dimma och storm, till den säkraste, rassistfria hamnen för Sverige.
Som han lovade.
Hans väderbitna skuta som han bemannad sedan Decemberuppgörelsen, blev spådd ett snarligt förlis av många. Även av oss.

Det var säkert lockande för honom, under alla veckor av förhandlingar, att gå till offentligt angrep på Annie Lööf, som i sin politiska eufori länge trodde att hon var Sveriges politiska drottning. Men han höll hyfs.

Med sin liberala (anti)feminism ville Annie Lööf försämra arbetsrätten och sabotera hyressättningen för kvinnor.
Båda viktiga verktyg för att gynna en feminism som stärker alla kvinnor.
Inte bara storböndernas bortskämda jentor som flytt landsbygden.
Så lett att glömma att Hyresgäster och LO-medlemmar inte bara består av gubbar och stylade kvinnor i karriären. Någon borde tala med Annie Lööf om vart feminismen kommer från.

Hon skall ha pris för sitt motstånd mot SD. Vi känner en konditor i Paris som gör skor i chocklad med en slöjf av marsipan, om hon har behov för sött under voteringen.

Men regeringsprojektet har fått ett oväntat förhinder.

För in kommer Sjöstedt.
Som nu har full kontroll på sin gråtkvalda stämma. Med bestämd röst vill han nu ha mer aktiv del i detta fantastiska liberala centrumsexperimentet.
Annars inga röster på Löfven. Han häver ut sig att vänstern inte är någon dörrmatta och går rätt i mediafällan.
Dörrmatta, skorrar Carl Bildt i Aktuellt, så det hörrs helt till Bryssel.
Det ordet är vi inte klara med på ett tag, gissar vi.

Sjöstedt! Som har varit en stjärna de sista åren. Med den enda reformen med något värde i under valrörelsen; Vänsterns tandvårdsreform och kampen mot vinster i välfärden.
Reformer som är värd att kämpa för i alla lägen, även i opposition.

Han har också visat sig som en lika slug och tålmodig förhandlare som Lövfen och det finns mycket att göra i kulisserna, som under de senaste fyra åren.
Vänstern kommer tjana på en klok opposition med Sjöstedt som ledare.
Se bara på hans norska kollega i Stortinget, Bjørnar Moxnes och lär.
Ensam representant för det tidigare minsta partiet. Ung och mycket klok och mer vänster än Sjöstedt någon gång varit. Med sina precisa och smarta inspel i ett norsk politisk kaos, där ingen skulle tru att nogon kunde bu, lockar han nya väljare och partiet ökar.

Det är bara patetisk av Vänstern at komma springande nu, som ett gråtande barn och kräva mer utrymme. På den andra sidan var det onödigt amatörmesssigt av Löfven att inte samtala med Sjöstedt i kulisserna och få honom på sin sida. Löfvens ilska mot Vänstern har alltid varit hans svaghet, som han säkert ångerfylld kommer skriva i sina memoarer.

Sjöstedt vet gott att Löfven inte vrider höger på någon speciell socialdemokratisk ideologi, som vi tror vi känner den. Allt har blivit liberaliserad.
Landskapet förändrad. Blockpolitiken nu borta. Socialdemokratin är bara ett namn.
Även Vänstern har slutat med sitt EU-förnekande.

Det socialdemokratiska projektet dog för länge sedan, då Ingvar Carlsson förvirrad kastades in på den politsika scenen och inviterade alla väntande socialliberala samhällssabotörer.

Löfvens uppgift har varit att rädda partiet från det ödet som drabbat socialdemokratiska partier över hele Europa.
Genom att reparera skadorna efter Persson's stora liberala kommunalrådsfasoner, Reinfeldt's nedmonteringsprojekt.
Med tro på det möjsommeliga politiska hantverket, har han klarat av just detta.

Vi är inte närheten av Ungarska tillstånder, vi styr inte mot andra länders farliga populistiska planeter. Och vi har visat Norge hur en slipsten skall dras.
Ingen rassister med inflytande!

Att SD inte fick det inflytande de tog för givet efter valresultatet, är inte bara Löfven's förtjänst. Högern hjälpte till, genom att välja en fjant till partiledare, som ingen tog på allvar.
Även Åkesson såg ibland ut som en seriös politiker bredvid Kristoffersson.

Det borgerliga fraktionen är utmanövrerad.
Nu gäller det för Löfven och hans medarbetare, för Miljöpartiet med sitt miljösamvete, och för Vänstern, genom dialog och aktiv opposition, att vara synliga och tydliga under byggandet av en ny plattform till nästa val.
En plattform byggd på mänskliga rättigheter, värden och fundementala behov, där varje obygd i Sverige känner sig engagerad.

Så kavla upp ermerna, Vänsterfolk, plocka fram era mest vänsterliberala idéer och krydda den nya, svenska centrumspolitiska grytan med humanistiska reformer.



Thomas Thell






SVARTFREDAGSKOMMENTAREN 23 NOVEMBER, EN VACKER SVIN-NOVEMBERDAG:


I Norge är millioner av norrmän koncentrerad på ett schackbräde i London, där Norges egna världsmästare Magnus Carlsen spiller långschack mot amerikaneren Fabiano Caruano. Amerikaneren har långsamt ätit sig in på Carsen's VM-titel efter 10 dueller med remi och hela Norge skälver. Skall inte bara NATO invadera Norge med flera tusen soldater och fasta baser, nu skall vår världsmästare's schackbräde också ockuperas av en amerikansk uppkomling.
Alla håller andan medan matchen närmar sig final.

I Sverige föregår ett annat schackspel, på ett annat bräde.
För oss poetpolitiskt dedikerade och kunniga på svensk politisk schack, är det en mycket mer spännande match än den i London:
Löfven han redan rockerad och står ännu trygt skyddad av bönder på kungssidan och bara utväntar motspelarnas segervissa vita brickor som rör sig irrande över brädet.

Men Löfven och alla vet att svart är schackens vit nu för tiden och Kristersson står inklämd längst ner i hörnet och hänger med huvudet.
Lööf som spelar vit drottning gör stora språng och vill göra stordåd, men kan tillslutt bli fångat i slutspelet och fångas av Löfven.

Björklund lovande ensambonde har klarat av att komma sig högt upp på vänster sidan, men blir där stoppad och påpassad av Sjöstedt och en vänsterkompis med vart sitt torn.Fridolin har redan försvunnit under ett byte under öppningsspelet.

Åkesson har en häst kvar som sitter längt nere och borta från kungsstriden, påpassad av Lövfen med en skarp löpare. Kristersson försöker smyga den upp i mitten, men ingen vill ha den hästen med i spelet. Den ser nästan ut som en åsna vid det här laget.
Det ser jämt ut i slutspelet, men Löfven har en stark svart ställning, med dubbla bönder i mitten och en löpare som plötsligt kan komma till undsättning och den svarta drottningen Lövin, som kan röra sig snabbt och komma till undsättning, redo för angrep.

Tyvärr är spelet längt mer invecklad och kompliserat än ett vanligt schackspel och det är svårt att referera en sån match, som gäller Sveriges framtid, välfärd, skola och hälsovård.
Vi är bara enkla skribenter, inga gudabenådade sportsreferatsorakel med digitalkarisma.

Det viktiga är att inte släppa högern med sin högersvans och sverigedemokraternas nationalromantiska käpphästar in i spelet på riktigt. I Svensk politik är de flesta mån om att inte få norska nationalromantiska tillstånder med rovdrift på vanliga människors pengar.

För dom som gillar sport, har nu sportstudio börjat. Där det är lättare att låtsas veta vem som skall vinna eller inte for den jämna befolkningen och det kan vara en skön distraktion.

Men i bakgrunden går det politiska spelet vidare, öförtröttligt, bara med korta raster och hoppfulla blick mot framtiden. Det är redan Sveriges längste match om regeringsmakten.
Det måste ibland ta lång tid, när man spelar politisk långschack.



PapaFahr - schackspoet, letande nya ord på världens bräda






TORSDAGSKOMMENTAREN 15 NOVEMBER
:

Aldrig har väl flera fått kaffet i vrångstrupen efter onsdagens ledera i norska Klassekampen.

"I Norge har vi en inkluderande nationalism. Vår nationaldag är till exempel en nationell festdag för folket, oberoende av hudfärg och politiska åsikter", står det i ledaren, som är en oblomerad hyllning till något hon kallar "norsk nationalism".

Vi vet inte mycket om Mari Skurdal, annat än att hon för inte länge sedan klev in som chefsredaktör i Klassekampen. En av Norges mest seriösa tidningar, etablerad 1969.

Som norska medborgare, politisk skribenter i årtionder och med god kännedom till norsk politik och samhällssystem, chockades vi av denna vänstertidnings brandbulle, där hon påstår att Macron tar fel när han varnar om nationalismen i Europa.
Hon menar Norge har lösningen på att det finns positiv nationalism.
Bara gör som oss, så blir allt bra. Typ.

En gigantisk oljefond att smöra kugghjulen med, näms inte.


DET
finns inget bra med nationalism.
Det är en -ism för kalla kårar.
Det finns inget positivt med att bygga murar omkring ett elfenbenstorn, vifta med flaggor och distantansera sig från de jobbiga, globala och Europeiska frågorna.

I ett styrtrikt pytteland som Norge, är det väl en självklarhet att många slår sig för bröstet i en form för patriotism över att allt funkar så väl. Det inte så svårt att få människor ut på gatorna och paradera i gatorna, vifta med flaggor och ropa hurra.

Vi är dessutom så indoktrinerade av alla nationaldagsparader, att ingen längre tänker på det.
Men det är faktisk bara flaggor, folkdräkter, korv och glass i stora lass, i statlig regi.
Inget annat.

Macron är kan hända inte folkets man i Frankrike. Och det är ju näst på omöjligt om han drömmer om att göra landet lika effektivt som Tyskland eller Norge.
Men ingen annan än Trump, och nu Mari Skurdal, kan kritisera honom för att varna om utveklingen Europa.
Nationalismen växer!
Man behöver inte vara politisk reporter för att ha koll på det.

Att vi norrmän är så rika att vi inte behöver bekymra oss så mycket, gör inte Norges smyg-nationalism särskilt vackrare.
Nationaldag 17 maj och NRK's desperata mångkulturprogram i all ära.

Från NRK kan tidningar och veckomagasin plocka dom duktigaste invandrarna och hylla dom för sitt nästan felfria norska språk och stora talanger, som, mellan raderna, säkert enbart beror på att dom blev välsignat med uppehåll i Norge.

Annars vill vi helst glömma det dumma och pinsamma.
Att vi till exempel har ett nationalistisk och rasistisk parti i regeringen, som efter alla år har blivit så rumsrena, att dom kanske snart sitter med hela regeringsmakten.

Farlig nationalism..? Har ingen aaning vad du pratar om. Det här är ju Norge.

Det finns mycket mer att skriva om den så kallade "norska nationalismen".
Man kan bli frestad till personliga pikar och sarkastiska kommentarer om Mari Skurdal.

Men vi vet att hon har det tufft nog som det är, bara med att vara en norsk, kvinnlig ledare.
Nu snart också som en jagad ledarskribent.

I vårt fantastiska jämställda land.

Där allt är bara frid och fröjd, såklart.



Thomas Thell





Krf-ledare Knut Arild Hareide. Foto: Ole Berg-Rusten



FREDAGSKOMMENTAREN 19 OKTOBER
:

Aldrig trodde vi att vi någonsin skulle försvara norska Kristelig Folkeparti sin position i det norska politiska spelet. Vi såg med avsmak på hans inträdan i den första blå-blå regeringen Solberg og tänkte att mera var väl inte att vänta.
Bland hans väljarskara finns det många mörkblå element, speciellt på den "mørke kyststripe", där mörkermän eller kristentalibanerna, som vi kaller dom, alltid försöker styra partiet åt höger.
Denna falang har inga problem med att sitta i samma båt som Frp.
Nu får denna falangen bakläxa.
Hareide säger att han från och med nu, i sin vågmästarroll, kommer stödja vänstersidan och frånsäger sig all kontakt med Frp. Troligen vinner han detta mandat med knapp majoritet.
Dom valkampanjade med det, fast var det någon som riktigt trodde på det..?
Nu är det skarpt läge och den annars så lugna Solberg börjar bli orolig.

Hareide har kört ett tufft race med sin moral och etik, eftersom Frp blev varmare i regeringssätena och kom med det ena främlingsfiendtliga förslaget efter det andra. Själva chefen i Frp, Siv Jensen, beskylde honom bland annat för att slicka muslimer upp efter ryggen.

Varje vecka kan man i debattprogrammet Dagsnytt18 och lite varstans i norsk public service, se eller höra några av dessa Frp-politiker ösa förrakt över invandrare som inte är norska nog. Listan är lång över alla övertramp, som inte bara kristna reagerar på.
Alla med lite moral och ryggrad börjar få mer än nog av detta främlingsfiendtliga parti, som i favör av sin regeringsställning, tar varje tilfälle i akt att driva valkampanj för sitt eget parti inför valet 2019. Dom vill inte sitta i regering med någon. Dom vill ha hela makten!

En stor vändning, och chock, kom för Hareide, efter att en av hans förtrogna, en högt uppsatt partikamrat, familiepolitisk talesman och prest, Geir Jørgen Bekkevold, vigde ett homoseksuellt kvinnligt par på sin fritid.
Stormen och hatet som vällde upp från partiets mörka djup och andra bruna tillhåll, var något som satte en förskräckelse i honom. Han, och vi alla andra för den del, trodde vi hade lagt den värsta homofobdebatten bakom oss.
Men tydligen icke. Och dessa avigsidor i norsk samhällsdebatt bara växer.
Under den svenska valkampanjen, hejade alla norska medier på SD, som om det någon gång skulle ge det norska politiska havariet något alibi.

Knut Arild Hareide är en sällsynt ärlig och rakryggad partiledare, som det är mycket ont om för tiden, särskillt i Norge. Att våga sin position för att stå emot det moraliska och politiska förfall Fremskrittspartiet har förd med sig, är hedervärd och modigt!

Tänka sig att vi skrattade högt i 2013 över tanken OM Siv Jensen skulle bli finansminister.
Några svor att fly landet om Frp kom i regering.
Nu, när Frp är inne på sin andra regeringsrunda, kan Hareide sätta käppar i hjulen för denna blå-blå regeringen och alla olägen den har satt landet i.
Som att genom kommunreformen ha en egen, hemlig långsigtig agenda om att göra Finnmark till en militär bufferson mot Ryssland. Eller genom sitt ständiga nekande till miljöhotet som hänger över världen. Med mera.

Hareide kommer i grevens tid!
Han kan rädda landet.
Låt alla goda krafter hjälpa honom att hålla det norska politiska rummet rent!

Och bästa Sverige; låt er inte frestas till sådana blå-blå høgerexperiment!



Thomas Thell







LÖRDAGSKOMMENTAREN 15 SEPTEMBER
:

Ingen är gladare än vi, över att vi tog en fel i gissningen om SD's valresultat.
Det var så klart en stor lättnad.
Dokumentären till Pontus Mattsson blev knappt nämd i pressen.
Vi tror ändå han satte fingret på nåt och att vurmen för SD, som parti och missnöjesparti var större än vad vi politisk fingerfärdiga och intellektuella ville erkänna.

Men Expressens siste veckas ihärdiga Baasande, som avslöjade nazister på SD's listor, som partiet inte hadde en aaaaning om och snabbt sparkade efter dessa tidningsuppslag, fick en massa potensiella väljare att dra öronen åt sig.
Plus den mest avgörande blundern av Jimmie Åkesson under valdebatten, där han med förakt omnämde flyktingar som "dessa människorna" som inte får jobb på grund av sin manglande svenskhet.
Här satte de flesta tittare TV-fikat på tvären och ombestämde sig.
Hans utspel mot SVT-protesten gorde partiet ytterligare illa, det blev bara för mycket protest mot något som bara var det enda rätta SVT kunde göra i ett sån situation.

Så SD tappade ganska många procent röster den sista veckan.
Nu är det SD, som tur är, som får illa fäkta. Till ingen nytta.
Dom får fortsätta att delta i kommitéer och utskott som förrut, men utan någon makt.

Det bästa vore om Stefan Lofven får leda en mittenregering. Han har trots allt lotsat en regering i minoritet genom fyra år av förhandlingar, kompromisser och ännu fler kompromisser.
Oavsett hur det går, kommer historien att peka ut honom som en av de skickligaste förhandlare som någon gång har lett en regering i Sverige. Hans förmåga att delegera och hitta starka kvinner och män som medarbetare är också i särställning.
Att bygga på det överskotts som nu finns i finanserna och inte kasta landet ut i en panisk liberal högersväng, vore klokt för alla parter och inte minst för Sverige.

Kristoffersson är en politisk lättviktare och absolut ingen regeringschef, något flera och flera moderater nu börjar fatta.
Valet av denna, till Strängnäs undanskuffade, skulderlösa politiker, är väl det dummaste Moderaterna har gjort någonsin. Något som också valresultatet tydligt visar.

Att delegera statsministerposten till Annie Lööf och Centern är en intressant tanke, men en nödlösning. I så fall rekommenderar vi att hon skickas till en röstpedagog och får ordning på rösten, det skulle gynna henne.
Men fantasier och önskningar till sido; nu är det bara att vänta och hoppas på ett skickligt politiskt hantverk i kulisserna tills en ny regering är i hamn.


I Strömsund kommun är allt frid och fröjd.
Här sitter sosserna tryggt och kommer styra med flertal tillsamman med vänsterpartiet.
Ett klokt exempel på politik av en kommun som inte har fått hybris och parterat upp kommunen i alla slags bolagsformer, som många andra sossekommuner.

Men snälla kommunchefer! Vad hände med en Stor Stark?!
Vi är i Ström, och går på den trevlige och enda riktigt folkliga puben Hörnet.
Beställer en Stor Stark.
Och får en patetisk 40 centiliter!!
I självaste Kjell Höglund's musikaliska "barnkammare", centralorten Strömsund!
Vi vet inte om vi skall le eller gråte.

Här har kommunen och pubägare en brådskande, ovanlig och viktig uppgift!

Sedan vill vi gärna se en staty av honom på Vattudalstorget.



Thomas Thell








TORSDAGSKOMMENTAREN 6 SEPTEMBER
:

Det är onsdag, bara några dagar till valet. En dag til Debatten!
Vi har nyss sett Pontus Mattssons dokumentär om dom tre rivalerna.

Vi känner till Pontus Mattsson från radiomedia sedan många år tillbaks och har alltid respekterad honom som en bra och duktig journalist. Först tänker vi; det här är ju den mest skruvade dokumentären vi har sett! Hur kan någon låta detta sändas så nära valet?
Har karln blivit mutad på nåt sätt, av SD?

Dokumentären inleds med Jimmie Åkessson, som ropar "nu vinner vi valet", till ett fullpacket öltält i Almedalen. Han ser ung, fräsch och hyllad ut, jämfört med Löfven och Kristersson.
Genom hela dokumentären, faktiskt.

Den lätt subbande, lönnfeta Jimmie, som fullständig förstör fotbollströjan till 8'an Svensson i det bejublade svenska landslaget, är väl den enda "fela" bilden vi får av honom.
Mannen som inte har mer karisma än en lyckopillerpatient som vräker ur sig främlingsfiendtliga fraser. Här glänser han.
Han spelar piano, har enbart fulla hus, alla i publiken har tröjor och kepsar med SD på, och han är en hjälte. En ung, arg man som tänder alla unga arga män i hela Sverige.

Huka er i bänkarna, alla ni som har hjärta för politik!

Det är tungt att se hur vår intellektuella lidenskap bli överkört av medeltida "tänkande", där politiken kommer längst ner på önskelistan.

Att förneka och döma ut Pontus Mattsson som en lögnare är för oss omöjligt.
Vi vill så gärna, men vi inser läget.

Det är kört! Och Pontus Mattson har gjort det uppenbart.
En journalistisk bragd.

Vi får se den lilla fjanten Kristersson, en Napoleon som kom inhalkande på en ponny.
Han är ingen ledare, ingen kameror i världen kan ge honom rättvisa.
Han vill sträcka händerna ut och samarbeta, fast aldrig med SD.
Man kan se att han ljuger.
Det är en mobbad person, satt i skuggan under Reinfeldt och förpassad av Bildt, plötsligt i desperation "ihågkommen", då den kvinnliga partiledaren med Sveriges fulaste frisyr, blev omringad på Moderaternas skolgård och jagad bort till sin opassande färgade komikermake.

Ja, världen är brutal. Den är som media skapar den, fast man måste läsa mellan raderna för att fatta språket helt. Politik har blivit populistisk showtime, vi bara har förnekat det.

Vi ser Kristersson för halvtomma läktare, paniskt valkampanjande, paniskt trevlig.
Han glömmer att krama sin dotter och man kan fråga; är det något att ta med i en dokumentär?
Det vi ser, mellan raderna, är en man som försöker undertrycka hämndens vittring med trevlighet.

Vi som levd och andad för politik sedan 70-tal och aldrig riktig blir less, sitter som förstenade.
Vi har alltid kritiserad politiker som bara hänger kvar och inte vill känna sin ålder och gå.
Snart är det många som får gå.

Va vi själva skall syssla med efter valet är osagt, men politiken blir ett helvete efter söndag.
Det blir som att följa Trump på TV varje dag och inget mindre.
Det vill vi helst slippa.

Så till Lövfen.
Ensam, nästan övergiven, ett pinsamt möte med en gammal arbetare, ett ännu pinsammare möte på ett äldreboende. Han verkar trött, gles publik, gamla människor som kommer ihåg Olof Palme. Det är trist. Han går i skogen och letar svamp med sin fru mitt på sommaren.
Det är brutalt!

För vi tycker Löfven har växt under sin strävsamma tid som statsminister.
Han är en reko kille. Schysst med alla kvinnor runt sig.
Han övertog ett land i trasor efter åtta år med moderat politik och ett jätteunderskott i statsbudgeten.
Sånt fixar man inte på en lunchrast.
Han förtjänar verkligen fyra nya år och han har verkligen kunnat snu skutan Sverige till det bästa vi sätt på många, många år.
Men tyvärr.
Skam åt alla socialdemokratiska tidningar som spärrade inn sina lysande ledarskribenter bakom betalväggar! Känn er mycket skuldiga!

För nu är det grottmänniskans tid.
Nu skall nationalromantiken ta över och jaga runt oss i en häxdans vi aldrig skådat.

I Norge har media jublad över Sverigedemokraterna genom hela valrörelsen.
Dom är såå glada över att få ett alibi för att dom har blundat för rassism och främlingsfiendtlighet i alla år och låtit högervinderna ta över.

På måndag är det Sveriges tur.
Om inte SD får minst 30 % blir vi förvånade.
Sedan kommer Frp att ta över valet i Norge 2021, med ishäxan Listhaug vid rodret.
Det blir farliga tider.
Ingen stans att fly.
Bara fortsätta fäkta som fan!
´


Thomas Thell








LÖRDAGSKOMMENTAREN, 7 JULI
:

Vi avslutar Almedalen med att låta oss blända av en episod av Graham Northon Show.
För att bombas med rivande underhållning, som får oss att skratta och glömma denna arme Jammerdal.

Men det är kanske svensk media vi vill glömma.

Glömma att de nu bara vill skyffla på oss tonnvis av rubriker om nazister, sverigedemokraternas siffror och domedagsprofetier om den sossernas undergång. Här kanske Jonas Gardell står i kulisserna och vill säga nåt kritisk om SD, Mark vill kanske sätta foten ned med raka puckar. Kanske Sveriges toppidrottsmänniskor vill ta ställning mot SD´s lismande partiapparat.
80 procent av landets invänare står och trampar i farstun för att yttra sitt missbehag.

Men nej.
Det finns ingen tragedi i såna rubriker.
Det blir inget fälttåg, inget Irakkrig i direktsändning.
Nu är det blodsutgytelse som gäller. Vi skall se hur Åkesson stampar på Kristerssons huvud, förnedrar Löfven och att en 20 procentlig mobb tar makten och börjar jaga främlingar i realtid.

Sverige´s sommar 2018 blir en billig och sketen dokusåpa, där människor säljs på auktion i ett desperat mediacirkus där alla rättigheter redan är sålda.

Bakom betalväggar hos alla mediehus hukar brilljanta ledarskribenter, som vars lysande ord inte kan delas med andra än dom inom den heliga, betalande skaran.

När skall det gå upp för oss alla hur välplanerad denna kuppen är...

Graham Norhon tackar för sig efter en lysande talkshow.
Vi hukar oss i tystnaden.

Det kommer att bli en kall sommar och en helt annorlunda höst.


Thomas Thell








LÖRDAGSKOMMENTAREN, 2 JUNI
:

Det sitter så långt inne dessa dagar.
De rätta orden. Letande efter meningen att finna de rätta orden.
Ord som kan betyda något för någon någonstans.
Orden bakom dom tunga argumenten man vill slunga ut som nödbluss på en fotbollsmatch, medan man känner sägerstrycket från publiken.

Vi klandrar inte socialdemokraterna för sina vässade förslag om invandring och immigration.
Når tiden är så allvarlig som den är, måste man ta till alla vapen som finns för att förhindra att samhället igen skall bli en lekstuga för skattesänkare och fascistiska drömmare.

Det är viktigt att försöka tränga genom till LO anställda. Där så mange på alla lunchraster blivit förförda av dom hurtfriska pojkarna som sagt att bara SD kan städa upp i röran.
Dessa pojkar med sina skinande yttre, vana med att bli lyssnade till, dom har pratat och pratat.
Gamla osäkra LO-gubbar har fallit för tvivlet, så många andra har börjat tro på lettsamma lösningar för att jaga undan allt okänd som är i vägen.

Dessa fascistoida teorier, dolt i en prydlig förpackning, har i denna valrörelsen fått mer plats än någon gång. Nu måste vi verkligen ta dom på allvar, sedan dom har 20 %, börjar folk säga.

Nej, det behöver vi inte alls.
Det är bara struntprat.
Ett parti som osar av främlingsfientlighet, som snackar om att jaga människor för att tvinga dom att återvända, skall man inte ta allvarligt.

Medborgargarden, tjallare och en poliskår med luddiga direktiv blir resultatet om vi inte sätter ner foten och gör som vi brukat. Låt dom hållas, men hit och inte längre.

Först blir det hudfärg, så blir det utanförskap, udda människor, konstnärer och andra "snyltare" på välfärden som skrapar svätt och niger damm för att överleva.
Plötsligt en dag är det Du som kommer i kläm och ses som en en överflödig bit i deras nationaromantiska pussel.

När vi ser dom hånflinande tåga in i för att sätta sig vid regeringsbordet är det för sent.


Thomas Thell







LÖRDAGSKOMMENTAREN, 26 MAJ
:

Det är synd om det skall bli ett socialdomokratisk käbbel.
Vi behöver det inte.
Inte nu igen!
Det är skämmigt för dom alla unga socialdemokrater, som i skrift och tal står i startgroperna för en hisnande valrörelse. Där ideologi står mot hat och förtal!

Alliansen publicerade sina "tal till folket".
Det är det gamla vanliga.
Den samma gamla hetsjakten på olikatänkanden, de udda människorna som kanske tänkar på ett muslimsk sätt, snyltare, bidragsytare. Moralpoliser..?
Här skall ingen komma undan.

Det är ett samhälle ingen vill ha.
Ett samhälle utan ideologi, utan framtidstänk!
Sätt dit dom bara, bygg större fängelser.

Vi tänkte säga goda, positiva saker om Miljöpartiet!
Dom behövs som en positiv faktor, om strax över spärrgränsen.
Men så kommer dom med ett nytt idot-förslag!
Bötfälla dom som skräpar ner!
Jaga dom som röker och slänger fimpar!

Trist!

För i vardagen. Där ute, ni vet.
Där växer människors medvedenthet.
Genom @metoo-kampanjer, genom rökhjälpstelefoner.
Med Systembolagspolitiken.

Förbud, hets och främlingsfientlighet för oss bara till elende!

Det är bevisad genom historien!

Så vi måste styra upp den här valrörelsen, mot ungdomen, hoppet och mot en värld av tolerans och öppenhet!


Thomas Thell






Nya poliser i Chernvitsi i centrum hjälper en alkis som ramlat ikull.




LÖRDAGSKOMMENTAREN, 19 MAJ
:

Så kom den debatten igen. Om lag, ordning och flera poliser.
Som alltid dyker upp i valrörelsen.

Moderaterna känner man igen, som vanligt med flera poliser, hårdare tag och längre straff.
Vad vi påminna oss, så ökade inte andel poliser under den förra regeringen.
Det var väl snarare tvärt om. Snällt då att dom nu vill satsa rejält för att rätta upp sina tidigare felsatsningar. Fast vi tvivlar på om Moderaterna får nån regeringsposition efter valet.

Också Vänstern var ute och vevade med krav om mer poliser och, med rätta, en mer fungerande eftervård för dom som släpps fri.
Samma visa med Centern, som också hade sina krav på mer åklagare i tillägg till mer poliser.

Det är oroande när man ser kommuner som mer och mer sätter in privata väktare för att trygga sina medborgare. Vi får självfallet bara höra om de vällyckade projekten.
Flera poliser behövs såklart, också med tanke på den ökande avgången till pension, men det är också viktig att utbildningen utvecklas.
Så att vi efter hand får bort alla poliser som har lite för snabbt till å ta till vapen, där det inte behövs. Det är ett en slags korruption, eller batongkameraderi som fläckar ner polisyrket.

I den Ukrainska byn Chernvitsi, en stad med ca. 300 000 invånare, genomfördes ett mycket spännande projekt, i samband med EU och OSSE. Man anställda nya poliser på alla patrullerande poster, många utan traditionell polisutbildning och städade upp i polisadministrationen, for att minimera korruptionen.

Effekten var synlig för alla. Vänliga och tålmodiga poliser som patrullerade i centrum och i utsatta områden. Det blev slut på villa biljakter och trakasserier av fattiga, utslagna som i alla länder behöver en hjälpande insats från samhället.
För de speciellt intresserade finns det flera olika rapporter om detta hemsidan till OSSE.

Socialdemokraterna kontrade med löften om 250 millioner till psykvård i skolor och genom att stärka närvärden. De vill införa «screening» av ungdomar i skolorna?
Vi backar lite från vårt påstående om att socialdemokraterna har hittat en genial valstrateg.
Screening av ungdomar för att hitta psykisk ohälsa, är väl det dummaste uttrycket vi har hört i valkampen så långt.

Vad med omtanke, uppmärksamhet och en skolvård med större ressurser?
Det vet ju alla vad betyr.
Screening är ett ord som inte bör nämnas i förbindelse med ungdomar och psykisk hälsa.
Det avslöjar att man inte har en aning om hur man tänker lösa problemet.
Detta osvenska ordet, leder tankerna in på cancer och röntgen för vanliga människor.

Veckans märkligaste nyhet är väl konkursen för NextJet.
Ingen av oss söderut, kan väl riktig förstå hur viktigt flyget är för Gällivare och Arvidsjaur.
Trafikverkets besked om att dessa två orter får vänta till september innan problemet är löst, är en smärre skandal.

Att skylla på EU's upphandlingsregler i ett sådant allvarligt undantagsläge är fullständigt befängt. Det finns akuta undantag för olika katastrofer och allvarliga händelser, dår regeringen har fria händer att rycka in med snabba insatser.

Vi hoppas Trafikverket kommer ur sitt byråkratiska limbo och snabbt ordnar ersättningstrafik för dessa två, viktiga norrländska städerna.


Thomas Thell







Photo: Markus Gårder, Sweden, slightly manipulated by Kkc




THE NORWEGIAN NATIONAL DAY, MAY
THE 17:

Happy Birthday!

Yes, I am not joking!
This is the frisky greeting all Norwegian use amongst them selves every national day.
Some will translate it to happy aniversary, but that is not correct.
Hence the baffle when you hear it and understand the Norwegian language.

It refers to, this Birthday, either the declaiming of the constitution 17 of May 1814, when Norway tried to separate from Sweden, or to 1905 when they got their full independency.

But mostly it refers to the liberation day in may 1945. 
When the second world war ended, and every Norwegian was told that it was Them, Us, who defeated the Germans.

By every chance, on the radio and later TV, programs where cabled out about the impossible bravery the military resistant. A group of men in white camouflage dresses skiing down the mountains with a riffle on their back.
And how they brought Hitler to his knees. Yes, maybe England was helping a bit, they sometimes hurridly admit.

It's a grotesque celebration which is hard to understand. 

People dress up in national costumes, with district variations and everyone waves a little Norwegian flag and shouts Hurray!
As many walking bands as possible, plays Sousa march music. 
I have seen many foreigners with fear in their eyes, watching this national collective trance.

Now with the racist Progressive Party in the government, going on their second election period, this tradition seems even more estrange for a democracy.

Every school have their own marching band. They practice around the year. 
Two months time before the day, they go training, marching around the block. 
Most of them are very good, which is understandable, considering the constant training.
There are Sousa music competitions, some go on tour abroad. It's a semi, unpaid, volunteer profession. Many Norwegian musicians comes from this base of learning music. Luckily most of them become jazz or rock musicians.
Probably to get away from the Sousa trauma of their childhood.

At the Day, they wake everyone up, by starting to march locally around 6 or seven o'clock!
In my time, with my school period in the 60's and early 70's, it was mandatory to put on your best clothes, wave your flag and cheer hurray in the city center march. Rain or sunshine. In the north, even if it was snowing hard.

The cost for a “genuine” national costume is great. It's an investment for life and you better stay fit and not put on more weight, so you can wear it as many years as possible.
A fully equipped costume for woman, in later years also many men wear mens models, cost round 5-10 thousand euros, with all the right silver broaches and accessories.

People who order cheaper costumes from China are frowned upon and talked about in newspapers and media with disgust and contempt. 
They even have facebook groups with such “policing”.

The few pro-cent of immigrants or foreigners of different skin color, that have been, with suspicion, let into this fantastically rich and happy cheering country, are trying their best to blend in. Doing the best they can to avoid the overbearing, smiling Norwegian looks.
Specially if they have dressed up in a genuine, only-for-Norwegians-national costume. 

Or waving a flag of a foreign country. Christ of mighty!

The day consist otherwise of mingling, eating hotdogs, ice cream and more ice cream for the kids. And helium balloons. Soon lost in the atmosphere, causing crying children everywhere and possibly whales and fishes to digest pieces of it and suffer a long and painful death.

For me and my family, dysfunctional black sheeps of an otherwise perfect Norwegian family of highly educated academics , it was a day of horror. Strangers you have avoided all year, all the local relatives hoarding around you. You have to face the evil cousin bullies.
Eating more ice-cream, constantly in fear of spilling on your finest clothes. 

Year by year, steadily building up a life long trauma against the Day and everything around it.
I was lucky to be able to emigrate when I was 30, only with deep scares, but beyond total indoctrination.

When you get old enough to figure out an exuse for getting away from the family parties, another horror starts. The race of finding the right crowd of fine friends to celebrate with.
What network of friends can you show for yourself, someone on the hill, with a house and a garden, maybe..? Or friends with a flat where you can overlook the march from their windows, with a glass of wine. Remember, the main march, is for school children from 6 to 15.
Now a days, the march, it's almost “voluntarily”.

The marches from the biggest cities and many small country side villages, selected carefully by someone important on TV, is televised during the day. 
For the poor and lonely who are to afraid to go out.
For the old people in the elderly homes.
All dressed up in their wheelchairs.
They maybe can spot some of their families, who never visit.

And of course, broadcasted for the generally indoctrination of the people.

All this because some students i the 1870, started runnning around randomly in Oslo, cheering for the Day of 1814. Some smart woman seamstress, came up with the idea of producing many small flags on a stick and the terrible event was in motion.

Highjacked by the fine sociaty some years later, when the terrible super national romantic and so called poet Bjørnstjerne Bjørnson was given credit for the invention and started organized marches. He also wrote, drunk in a Stockholm pub, the words of Norwegian national hymn.
The worst kind of poetry any decent poet would deny to his death writing.
Amongs many other horrible creations of this still, saluted Norwegian hymnkiller.
The hymnish music by Nordahl Grieg have saved his ass now for more than 100 years.

So Happy Birthday Norway! Your benefit checks, pension and salaries will all be payed out in due time before the 17'th, so you can use it on national costumes, ice creams and expensive gifts.

It IS the Happiest Country on Earth!
And we WILL all have a splendid Day!!
It's an order!

Get in line, damn you!

Hurray!


PapaFahr - a none marching poet







LÖRDAGKOMMENTAREN, 12 MAJ :

Det var den första valdebatten.
Det vi såg i möte med regeringen, var inte en allians.

Vi såg en förvirrad Kristersson, som nästan kastade sig om Löfven's ena ben och ropade på hjälp över blockgränsen. Han är inte bara rädd för Åkesson, han känner igen den elaka mobbaren från skolrasterna.

Ebba Busch Thor som försökte överglänsa alla med sin präktighet. Vi kan känna hur Alf Svensson är nära ett slaganfall varje gång hon pratar politik eller är ute och "Bertar" bort sig.

Annie Löf som står som den nya bondmorsan med alla flyktingbarnen kring fötterna och har tagit årets klokaste beslut. Hon tänker inte springa efter Kristersson gunghäst i ett förlorat fälttåg över Alperna.

Åkesson, I ett slags centrum av bilden, koncentrerad på att glasögonen skall sitta rätt och att skägget skall synas omuslimskt vältrimmad. Tjatande med sitt politiska talfel om återvandring och ett evigt midsommarfirande.

Där stod den rättvisa pojken, som alltid räcker upp handen i timmen, den feministiska vänstermannen Jonas. Han var bra och tydlig. Han har lärt sig prata utan att darra för mycket på rösten och det gråtmilda har försvunnit. Kanske har han varit på manskurs med Bard?

Isabella stod där, lojal och säker samman Lövfen.
Dom båda sa inte så mycket. Bara lugna mantran.

Alla tänkte bara på det hemska. Regeringen som kommit med ett supersträngt migrationsprogram, som även skrämde vattnet av SSU och den deras kvinnoförening.
Det var detta som debatten handlade om.
Den nya elefanten i rummet. Allt annat var en slags förvirrad skuggboxning.
Aliansen tänkte desperat på hur man nu skulle angripa Löfven, från håll de inte tänkt på innan.
Det verkade som de själva var tagna i bakhåll innan debatten.

Det var ett smart drag av regeringen.
Att med tung hand försöka stoppa denna fåniga invandringsdebatten som inte gynnar en kotte. Det påminde oss om Reinfeldt´s sluga strategi där han snodde friskt från sossarnas debattmanus.
För det är vad det var.
Ett skickligt skrivit manus.
Som det nästan likalydande manus Thorvaldsson och Lövfen höll på 1 maj.

Är det så att socialdemokraterna äntligen har hittat några duktiga valstrateger?
Det vore i så fall på tiden och vi ber snällt om att det är en strategi som inte ger Sjöstedt kalla handen och som lyfter fram alla de duktiga kvinnorna runt Löfven.
Speciellt Isabella Lövin, som ständingt imponerar.

Det är Sveriges varumärke i världen.
Alla duktiga kvinnor som orkar med politiken.

Vi får hoppas vi slipper flera flytningsdebatter. En resolut amnesti i början av Afganprotesterna, om det vore politisk genomförbart, hade varit det klokaste.
Socialdemokraterna har aldrig varit bra på flyktingpolitik. Det har bara liksom rullat på.
Med ett mörker av omänsklig lång handläggningstid och oklara besked.

Det är det svenska folket som har gjort att Sverige, trots sin ”generösa” flyktingpolitik, står kvar som ett land som har växt genom mångfald och inkludering.
Det är dom som har förhindrat de värsta skandalerna faktiskt.

När Norge och andra nationalistiska länder försöker peka finger åt Sverige, så tänk på det!
När Norge och andra länder bygger tullmurar och handelshinder, medan populationen sjunker och det inte längre finns arbetskraft för hälsovärd och service, så kom ihåg vad vi gjort.

Arbete finns snart åt alla.
Och man behöver inte överintegreras för att arbeta.
Integration is highly overrated, som en poet sa en gång.

Det är inte nödvändigt att lära sig prata svenska för att sitta i fikarummet och prata väder.
Arbetsplatser skall fungera enligt arbetsmiljölagen, gott kamratskap och solidaritet.
Mobbarna skall luckras bort, arbetet utföras efter bästa förmåga.

Försök att övertala människor i Chinatown eller Black Lives Matter- distrikten i Baltimore att gå med på den danska ghetto-politiken, eller Åkessons nationaldräktsromantiska Legoland, så får ni höra.

Men om vi slipper invandringsdebatterna, så vet vi vilka skamgrepp som väntar i den kommande valrörelsen. Rykten om våldtäkter varje vecka, gärna gruppvåldtäkter, hot om Rysk invasion, och Trump på nyheterna varje kväll och en ständig propaganda från Ungern, Polen, Österike.
Och Norge, där Fremskrittspartiet inte missar en chans att berätta hur hemskt vi har det i detta landet på grund av all invandring.

Det känns nästan som vi bara vill ge upp.
Ta sommarledigt och dansa över ängarna.

Men det går ju inte.
Någon måste skriva artiklarna som ingen läser.


Thomas Thell



PS: Vi gratulerar Jämtlands Tidning med 3 år och hoppas på många år och god växt i framtiden!

PPS:Björklund....? Varför skall man kommentera honom?







LÖRDAGSKOMMENTAREN, 5 MAJ :

Vi har landat i Ström på vår långa valvaka i Sverige. Centralorten som har fått för mycket oönskad omtale för mord och terrorism. Såna vilseledande nyheter gör oss bara taggade och intresserade på att hitta något mera.

Strömsund imponerade med sitt 1 maj tog, för det första. En uppmuntrande dag i den första maj-veckan. Det er en kommun som hanterat flyktningsproblemen på ett exemplarisk sätt, om man tänker på de svåra omständigheterna.
Som en gammal sossekommun sedan hur länge som helst, borde vi kanske titta lite mera till Strömsund och ta reda på vad som hender här. Under kvällstidningsytan.

Förutom att ha en av landets yngsta socialdemokratiska chef, kommunalrådet Susanne, som säkert skickligt kommer att överta och förnya kommunen efter att de mer traditionella gubbarna tackat för sig, har Strömsund också en av landets mest växande papperstidningar, etablerad av länets mesta "bråkmakare", som ständigt sätter ett ljus på saker som behöver belysas i kommunen och länet.
Jämtlands Tidning. Märk är det namnet!

Stömsund, och Sverige, står mitt i en ny terroristsak.
Det är inte bra för Sverige och absolut inte bra för Strömsund kommun.
Snacket går och fjäder blir som, ni alla vet, till Azerbajanska missiler, riktad mot en kommun som strävar hårt för att anpassa sig till ett nytt Sverige och göra livet drägligt för båda kvinnor i burka och män som inte passar in på den svensk arbetsmarknaden!

Det är av största vikt att kommunalrädet Göran, som skryter med sitt förflutna i Säpo, får klarhet i vad som har hänt och meddelar det till lokalbefolkningen.
Man undrar jo och det kan dom ju göra nere i Stockholm och Kalix, men i den egna kommunen hastar det med att veta!

Varför kände inte den lokala polisen till denne så kallade terrorverksamheten?
Grannarna har klagat på spring och oro i längre tid.
Kan det vara så att polisen i Strömsund är för upptagen att jaga småpundare och haschrökare som förtvivlad örsöker hålla sig kvar och slippa havna i värre träsk söderut?
Kanske borde polisen i Ström gå på Birka för en extra fortbildning..?

Som åter igen för oss tillbaks till sossarna.
Som har styrt upp polisutbildningen, som nu också finns på Birka! Ett humanistisk fäste i det svenska skolsystemet, där det även finns jazz och historielärare som kan berätta mer om Sverige än den staty som nazisterna gärna dansar kring.

Vi ser med spänning fram emot de tuffa och modiga poliser som i framtiden tänker till innan dom trakkaserar ungdomar som hellre behöver stöd och hjälp.


Thomas Thell







POESIKOMMENTAR, TISDAG 1 MAJ :

Välkommen ut på gator och torg!
Medan vissa väljer att pyssla i trädgården och stänga ut allt bortom sina egna staketet, är vi andra samlade här och firar en mer enn hundra år gammal tradition.
Det är en tradition som bygger på solidaritet.

Solidaritet med alle som blir utnyttjad som arbedskraft mot en allt för låg ersättning.
Lågavlönade på sjukhus, daghem och alla låglönejobb!
I Sverige, i Norden och i Världen.

Soldidaritet med de svagare i samhället, som av olika orsaker inte klarar av det växande tempo som det moderna samhälle kräver av oss.
LSS'are, socialt dysfunktionella, plus alla som vill vara här, men som inte har mod eller kraft!

Solidaritet med facket i alla länder, som kämpar för lika lön för likta arbete.
För kvinnor och män! För människor på alla utsatta arbetsplatser!

Många på högerkanten, populister och liberaler, försöker hävda att arbetarklassen inte längre finns. Dom skryter om den individuella valfriheten och liberalismens förträfflighet.
Dom vill stänga gränserna och bara låta den vara öppen för en ny växande klass av arbetsinvandrade slavar, som med underbetalad jobb skall hjälpa dom att ständigt höja välståndsnivån.

Dom vill att vi blundar för att svenska företag utnyttjar människor i fattiga länder.
Dom vill att vi fortsätter att sälja vapen som används i krigszoner under NATO-flaggan.

Det är ynklig och egoistisk!
Det är en genväg tillbaka till tider vi inte ens vill påminnas om!

Därför är 1 maj en viktig bemärkelsedag!
Vi får aldrig släppa idéer om jämlikhet och gemenskap.

Vi får aldrig ge upp vår solidaritet med människor som behöver vårt stöd.

Kanske är vi inte alla lika duktiga på vardagens alla solidaritetshandlingar.
Vi kanske inte alltid vågar säga emot rassistiska utlåtanden eller ryta till om orättvisor där vi bor eller arbetar.
Men det är inte enbart stora gester och hjältemod som gäller.

Tanken räknas.
Det egna steget fram efter det ofrivilliga steget bakåt, räknas.
Att du är här och visar ditt stöd räknas!

Förhoppningsvis kommer vi alla att vara en gnutta starkare efter idag.
Starka nog att, efter förmåga, hjälpas åt med alla små och stora steg.
För en mer jämnlik värld!
För solidaritet och gemenskap!

Gratulerar med dagen!


PapaFahr





LØRDAGSKOMMENTAREN, 27 APRIL :

Efter en norsk, sorglig valförlust, där demokratin åter igen förlorade till de främlingsfiendliga krafterna, är det med stor spänning och glädje attt få jobba med den svenska valrörelsen.
I Sverige finns det ännu nog politisk stolthet till att hålla dessa elementen borta från viktiga beslutsorgan. Men för hur länge? I Sverige trampar nazister stigar i landskapet som förskräcker, så på ett sätt delar vi problemen på båda sidor gränsen.
Vi hoppas slippa blanda dessa nazister in i vårt arbete i valrörelsen. Det är ju i högsta grad ett polisärende som måste skötas med hård hand.

Det blir en mycket spännande och viktig valrörelse. För första gången någonsin kommer vi att jobba för att socialdemokraterna skall fortsätta i regeringsposition. Från att vara högst pessimistisk till Löfven som regeringschef, har vi i de senaste åren blivit ganska imponerad över hans ledarskap.
Trots alla år av kritik av sossarna, är det idag helt klart att det vore en katastrof om den svenska socialdemokratin skulle decimeras och splittras som vi sett i Norge och Tyskland.
Värst är det i Norge, där #metoo kampanjen har skapat brutala splittringar i Arbeiderpartiet och det är svårt att se att de kommer överleva utan radikala reformer och en förening med vänstersidan med ett gemensamt mål att byta ut den blå-bruna regeringen.

Vi har sett det i Sverige, det mycket vanskliga arbetet regeringen Löfven fick jobba med, för att utjämna och reversera alla de förändringar som den borgerliga regeringen genomförde.
Det är svårt att beskriva alla masker som måste lagas i ett sådant trasigt nät.

Vi hälsar med glädje att Annie Lööf backade bort från isvaken där Ebba Busch Thor låg och frestade med Bert Karlsson och Moderaternas Napoleon. Vi ser det inte som en förlust om alternativet efter valet blir en kompromiss som involverar Centern.

Men det bästa vore om Miljöpartiet och Vänstern fick nog förtroende av väljarna till att höja sig till en nivå som även Stefan Löfven inte kan kringgå.
Nog har Löfven vårt stöd, men har är fortsatt långt från att vara den chef som har mod nog att gå till vänster och stå emot kapitalstarka krafter som styr Sverige mer till höger en någon gång.

Maratonloppet mot valdagen har just börjat och vi måste förvänta oss hårdare tag och fulare grepp än i någon annan valkamp. Det krävs att vi alla håller huvudet kallt och jobbar gemensamt för att Sverige inte skall hamna i ett liberalpopulistiskt mörker!

 


Thomas Thell








MAIL TILL LEDARSIDAN
Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.
Skandinavisk Kommentar, Norway, Sweden.
Internet e-mail: redaktion@skandinaviskkommentar.com
Design by Futuresound of Jemtland Graphics & Multimedia Arthouse Copyright © 1997